Bildtext: Stefan Tengblad, Sveriges första HR-professor vid Centrum för Global HRM i Göteborg, var från svenskt håll ansvarig för Cranetstudien. Foto: Anders Bergstedt för HR People.
13 December 2023
I måndags släpptes äntligen rapporten “I den bästa av världar?” som Centrum för Global HRM vid Göteborgs universitet tagit fram tillsammans med HR-föreningen. Rapporten baseras på Cranet-undersökningen som är en etablerad studie av hur privata och offentliga organisationer arbetar med HR/HRM. Mer fakta om Cranet-undersökningen finns i själva rapporten.
Jag blev förvånad över hur viktigt det var för mig personligen att få fakta och en gedigen analys av HR som funktion. Så först av allt så vill jag tacka professor Stefan Tengblad som agerat forskningsledare! Ett mycket uppskattat initiativ! Tack!
Eftersom sommarens minst sagt onyanserade debatt om HR är det skönt att få svart på vitt att HR inte är överbemannade. HR-tätheten är till och med lägre än jämförbara länder och lägst inom regioner och kommuner. (I undersökningen använder man ordet HR och i normalfallet så ingår då även lön.)
Rapporten beskriver dessutom att 58% av HR-chefer rekryteras externt. Är vi dåliga på att utveckla våra HR-medarbetare och säkra successionen? Eller speglar det att VD vill välja sin egen HR-chef?
Merparten av HR-medarbetarna har en bakgrund inom samhälls- och beteendevetenskap. Jag har länge sagt att vi behöver addera med kompetens inom projektledning, verksamhetsutveckling, verksamhetsanalys, kommunikation och teknisk kompetens. Jag tycker fler och fler gör det också.
Mycket få av HR-funktionerna blir utvärderade. Vet vi vad vi levererar bra och inte eller gissar vi? Här finns verkligen en potential att jobba utifrån och in. Vad tycker våra användare om HR:s leverans?
HR har en liten backlash när det gäller att vara med från början av verksamhetens strategiska arbete. Det är intressant och jag undrar verkligen varför. Kanske underskattade vi vad strategiskt arbete innebar?
Vad är då HR:s nästa steg?
Här vill jag lyfta ett citat av Stefan Tengblad som jag tycker bekräftar mycket av min egen bild av vad HR bör ta för nästa steg. Så här säger Stefan:
“Utvecklingen av effektiva och tidsbesparande HR-processer har blivit eftersatt, nästan all kraft går att till att stödja chefer”.
Jag är övertygad om att HR behöver satsa på att utveckla processer och systemen så att de blir användarenkla för chefen och medarbetaren att använda. För att lyckas med detta så behöver vi samarbeta med IT, Ekonomi, MBI och Kommunikation. Vi behöver utgå från slutanvändaren och deras behov och önskemål. Vi behöver också löpande utvärdera vår leverans för att förbättra den.
Nedan kan ni läsa en sammanfattning av själv rapporten med citat.
Enjoy!
Siri
Sammanfattning av resultatet
Tabellen ovan visar att HR-tätheten är lägre i Sverige än i övriga Norden. Medianvärdet i Sverige ligger på 117 medarbetare per HR-person. (Sid 13)
Orsakerna till och konsekvenser av att HR-funktionen är relativt liten i Sverige är förmodligen flera. En viktig orsak till HRs relativa litenhet är säkerligen också att en så stor del av HRM-arbetet enligt den svenska modellen skall utföras av personalansvariga chefer där HR i stor omfattning bara skall ha en stödjande och konsultativ roll.
Kvinnodominansen inom HR är större i Sverige (83%) än USA (58%). (Sid 14)
Tabellen ovan visar att HR-tätheten är högre inom det statliga än det privata men lägre inom Regioner och kommuner än andra sektorer. (Sid 16).
Det finns en tydlig tendens bland de offentliga organisationerna att det finns fler HR inom statliga organisationer jämfört med privat sektor medan det finns färre HR-anställda inom landsting och kommuner per anställd jämfört med andra sektorer. Detta är värt att nämna då det förs en debatt om att antalet administratörer inom kommun- och landstingssektorn är för stort, vilket riskerar gå ut över den så kallade kärnverksamheten (Alvehus & Kastberg Weichselberger, 2023; Forssell & Westerberg 2014). Här vill jag (Stefan Tengblad) konstatera att i den mån en sådan överadministration förekommer så visar Cranetundersökningen att HR-funktionens storlek inte är en orsak till ett sådant problem.
Antalet chefer ökar inom arbetslivet. (Sid 18).
Det finns en svag men tydlig tendens att antalet chefer ökar i det svenska arbetslivet då det konstateras att många chefer har för många medarbetare och olika normtal har formulerats (jfr Corin & Björk 2017) över maxantal med direktrapporterande medarbetare. Enligt Cranetdata för år 2000 var andelen chefer 8%. Arbetsgivarverket mäter hur många chefer som det finns vid de statliga myndigheterna och där har andelen chefer ökat från 5,5 % 2001 till 7,2 % 2021, en procentuell uppgång med drygt 30 procent.
58% av HR-cheferna rekryteras externt.
Merparten av HR-medarbetarna har en bakgrund inom samhälls- och beteendevetenskap. (Sid 19)
87% av HR har plats i ledningsgruppen. (Sid 20)
HR deltar i hög grad i strategiarbetet men det är en liten backlash. (Sid 21)
Sverige brukar också ligga i topp när det gäller HR-funktionens involvering i strategiskt arbete. De senaste siffrorna för 2021 ligger klart över USA och totalt för undersökningen, men nu lite lägre än för Norden. Det har också skett en påtaglig nedgång från 2015 då det var 66% av HR-cheferna som angav att HR-funktionen var med från början i strategiframtagningen. Även resultaten för år 2000 och 2005 ligger över 2021 års undersökning.
Mycket få av HR-funktionerna blir utvärderade. Vet vi vad vi levererar bra och inte eller gissar vi? (Sid 21)
HR använder externa leverantörer i relativt stor utsträckning. Inte så konstigt med ett så brett uppdrag. (Sid 22)
Om man fokuserar på de tre förmodligen viktigaste områdena för ansvarsfördelning såsom löner, rekrytering och utveckling och jämför Sverige med åtta länder i västvärlden framträder också en tydlig bild att linjeorganisationen har ett ovanligt stort inflytande i Sverige, speciellt inom rekrytering och utvecklingsfrågor. (Sid 25)
Tack för att du prenumererar på nyhetsbrevet #beyondwork!
Sociala medier:
Hosted by: Siri Wikander